Vad är egentligen ett index?

Index är ett av alla dessa begrepp som man ofta stöter på i samma andetag som orden aktie, börsen och marknaden nämns. Men vad är egentligen ett index och vad kan vi läsa ut ur ett index? Idag ska jag ta en djupdykning i detta begrepp så att vi kan reda ut det en gång för alla.

Index används för att mäta förändringar för en grupp aktier. På vår börs här i Sverige, Nordenbörsen, så finns det en mängd olika index som mäter olika grupper av aktier. Mest omfattande är OMXNPI som är ett generalindex över samtliga bolag noterade på Nordenbörsen. Utöver detta finns det ett PI-index för varje enskild börsmarknad, det vill säga ett generalindex samt ett index för de största bolagen.

indexVidare finns sektorindex för de nordiska bolagen totalt liksom sektorindex för varje enskild marknad. Det enskilt äldsta indexet i Sverige är Affärsvärldens generalindex som har mätdata från 1901.

Vad är det då ett index mäter? Enkelt förklarat kan man säga att det mäter förändringar från en tidsperiod till en annan och att de är skapade för att man ska kunna få en jämförelse med kursutvecklingen från en tid till en annan. Alla index mäter dagliga förändringar, det vill säga hur mycket indexvärdet har förändrats från en dag till en annan. Men självfallet kan man välja att se förändringar över längre eller kortare tid om så önskas.

Så beräknas ett index

De vanliga indexen beräknas utifrån företagens börsvärde. Ett företag med större börsvärde än ett annat har alltså större vikt i index. En förändring av aktiekursen i ett stort bolag ger större utslag i index än en kursförändring i ett litet företag.

Beräkningen av aktieindex går till så att aktiekurserna multipliceras med antalet aktier i samtliga börsnoterade företag så att det totala börsvärdet ges. När beräkningen görs på samma sätt efter fem minuter, en halvtimme, en timme, en dag, en vecka eller en månad så kan den procentuella förändringen beräknas.

Men hur funkar det då med aktiernas utdelningar? Ingår de i indexen? Ja, de vanligaste indexen belastas med utdelningar. Om direktavkastningen (aktiens utdelning dividerad med kursen) uppgår till 3 procent betyder det att index sjunker med 3 procent, allt annat lika, när utdelningarna har tagits. Däremot blir det ingen värdeminskning för den enskilde aktieägaren. Om utdelningen är 5 kronor i en aktie får aktieägaren 5 kronor (minus skatt) i sin hand samtidigt som aktiekursen i det aktuella bolaget, vanligtvis, sjunker med lika mycket, och affären går i stort sett jämnt ut för aktieägaren.

För att aktieägaren ska kunna jämföra sin avkastning med indexutvecklingen har därför ett särskilt avkastningsindex skapats, som tar hänsyn till utdelningarna. Ett annat specialindex är det så kallade placerarindex, ett oviktat index i vilket alla aktier väger lika mycket – precis som de gör i en vanlig aktiesparares portfölj.

Världens mest kända index är förmodligen Dow Jones industriidex på New York-börsen (Dow Jones Industrial Average, DJIA), som publicerades för första gången den 26 maj 1896. Antalet aktier i indexet var då 12 men har växt så att det i nuläget omfattar 30 bolag. Dow Jones är ett oviktat prisindex.

Så när man talar om att börsen stiger eller sjunker menar man egentligen att ett visst index stiger eller sjunker. Om ett index stiger betyder det att det sammanlagda värdet av alla underliggande aktier har ökat och vice versa. Och med detta sagt så hoppas jag att jag gjort börsen något mindre abstrakt för dig och att begreppet index nu känns begripligt :)

Bild

Vad innebär det för ett bolag att notera sina aktier på börsen?

I blogginlägget jag skrev i förra veckan så snackade jag lite om varför bolag väljer att gå till börsen. Jag pekade då på vad företagen vinner på detta men konstaterade också avslutningsvis att en börsnotering även innebär nya tuffare krav på bolagen. Vilka krav en noteringen ställer är fokus för detta blogginlägg.

Ett bolag som vill introducera sina aktier på börsen måste vara berett på att noteringen ställer krav som ett onoterat bolag inte allt behöver ta hänsyn till. Den enskilt största förändringen gäller informationsplikten och det allmännas rätt till insyn i bolagets verksamhet. Kraven kan dock upplevas som besvärliga att leva upp till. Företagen måste avsätta mer tid och vanligen inrätta nya administrativa rutiner för att klara kraven. Dessa krav finns utförligt reglerade i ett noteringsavtal som upprättas mellan börserna och vart och ett av de noterade företagen.

Illustration: Håkan Liljeqvist
Illustration: Håkan Liljeqvist
De formella kraven under ett verksamhetsår innebär bland annat att företagen skall sammanställa och offentliggöra en bokslutskommuniké, en årsredovisning och att de ska lämna information vid bolagsstämman och delårsrapport. Dessutom är företaget skyldigt att ge information vid speciella händelser och beslut i bolaget, som till exempel förändringar i ledningen och styrelsen, större investeringar, betydande vinster och förluster, förvärv eller försäljning av företag liksom större avvikelser från tidigare lämnade resultatprognoser. Ett oeftegivligt krav är också att all denna information måste ges till alla intressenter, de stora dagstidningarna, Stockholmsbörsen eller den lokala börs som företaget är noterat vid, nyhetsbyråerna, personalen och så vidare.

Det här är något väldigt bra för oss aktiesparare eftersom det är en förutsättning för att vi ska ha möjlighet att skaffa oss kunskap och information om företagen vi värderar, utvärderar och eventuellt investerar våra pengar i. Att vi aktiesparare löpande informeras om vad som händer i olika bolag ger oss underlag för att eventuellt omvärdera våra nuvarande investeringar och kanske ger det oss skäl att agera. För mig är exempelvis bolagets årsredovisningar en given start vid en analys av ett bolag då de ger ett nödvändigt underlag att basera mitt ställningstagande om att investera eller inte göra det. Årsredovisningar är nämligen en rik källa att ösa ur för den som vill lära känna ett företag i grunden och i Sverige är de offentliga handlingar.

Avslutningsvis kan vi alltså konstatera att en notering av ett bolag spelar stor roll för graden av öppenhet, det kräver en tyngre administrativ apparat hos bolaget i fråga men för oss aktiesparare och andra externa investerare är denna transparens en nödvändighet för att fatta rationella investeringsbeslut. Med andra ord, en övervägande bra grej.

Men hur drar man då bäst nytta av alla denna informationsspridning? Hur ska man tolka och värdera finansiell info, årsredovisningar och vart hittar man all denna information som vanlig aktiesparare? Eftersom detta är klart relevanta frågor så står de numera på min lista över frågetecken som jag ska räta ut till utropstecken i kommande blogginlägg här på Spara & Placera. Låter det intressant så “stay tuned” ;)

Varför väljer bolag att börsnoteras?

Vad är det som gör att företag väljer att noteras på börsen? Varför vill de sprida ägandet av företaget på många händer och blanda in oss aktiesparare? Det kan tyckas märkligt men det finns en hel del fördelar med att börsnoteras. Det här är något som jag tänkte diskutera här och nu och i kommande blogginlägg.

Fondbörsens klassiska roll är att vara en marknad för riskkapital. För att näringslivet ska kunna utvecklas krävs investerare som är villiga att riskera sitt kapital i företag som bedöms ha en god framtid. Börsen är den plats där investerare med kapital möter företag i behov av kapital. Trots denna ursprungliga roll för börsen händer det ofta att aktiekursen faller för ett företag som aviserar en nyemission. Detta kan bero på att marknaden tycker att bolaget visar svaghetstecken som inte klarar sin utveckling med egna vinstmedel.

Ett företag som ber marknaden om mer pengar behöver dock inte alls vara dåligt. Det kanske måste växa snabbt och ser en chans till en god affär, antingen genom en stor investering eller genom att köpa en konkurrent, men upptäcker att kassan inte räcker till. I ett sådant läge kan aktiemarknaden vara lösningen.

Börsen funkar också som ett signalsystem för en effektiv ekonomi. Den snabba informationsgivningen och det breda intresset för aktier och ekonomi medför att utvecklingen på aktiemarknaden, liksom för övriga värdepappersmarknanden, blir en rättvisande spegel av marknadens framtidsförväntningar för enskilda företag. Samtidigt ger den ett samlat betyg för den aktuella ekonomiska politiken.

Nio skäl att börsnotera ett företag

Förutom att en börsnotering innebär en möjlighet för företaget att nå rikskapital så kan jag även se en rad andra fördelar. Nio skäl har jag kommit på i skrivande stund men det finns säkert fler. En börsnotering kan ge fördelar som:

1. Ett medel för att nå en större ägarspridning.
2. Att underlätta handeln i bolagets aktier.
3. Att ge företaget ett marknadsvärde.
4. Ett sätt att bli mer känt.
5. Att få högre status vid förhandlingar, inte minst internationellt.
6. Att använda aktier som betalningsmedel vid förvärv.
7. Att uppfattas som en attraktivare arbetsgivare.
8. Lägre skattebelastning.
9. Att bidra till de anställda och företagsledningen, särskilt om de är delägare, arbetar ännu mer intensivt för att åstadkomma goda resultat. Att vara delägare ger en större samhörighet med företaget än enbart ett anställningsförhållande.

Men att börsnoteras ställer nya krav på bolaget som ett onoterat inte behöver bry sig om. Det är dessutom inte bara fördelar med att notera sitt bolag. Det är något som jag tänkte ta upp i kommande blogginlägg här på Spara & Placera.

A och B-aktier – vad är det för skillnad egentligen?

Om du är aktieägare eller har börjat intressera dig för aktier så har du säkert kommit i kontakt med begreppen A och B-aktier. Men vad betyder det? Vad är det för skillnad på en A och en B-aktie och vad betyder det för dig som aktieägare? Det här är något som är en aktuell fråga nu när många bolag genomför sina årsstämmor. Just därför ska jag försöka ge en förklaring på detta här och nu.

Huvudprincipen för en aktieägares rätt att utöva inflytande på bolagsstämman är att en aktie är lika med en röst. Alltså har du som aktieägare lika många röster som du har aktier och alltså så stort inflytande över de beslut som ska tas. Detta är grundprincipen, men den svenska aktiebolagslagen ger företagen möjlighet att ge ut aktier med olika rösträtt. I de flesta fall identifieras aktier med högre röstvärde som A-aktier, medan B-aktier vanligen tillhör den röstsvagare serien. Enligt svensk lag får dock inte röstvärdet för en aktie vara högre än tio gånger röstvärdet för en annan aktie i samma bolag.

Men varför finns det då aktier där röstvärdet är större än tio gånger? Jo, det beror på att bolaget i fråga har bildats innan 1944, då lagen ändrades. I redan existerande serier är det dessutom fortfarande tillåtet att ge ut nya aktier med samma röstvärde som för de gamla aktierna. Det har faktiskt funnits bolag som har gett ut aktieserier där det varit 1000 gångers skillnad i röstvärde. Det existerar dock inte på dagens börs.

Varför väljer då bolagen att ha olika röstvärden på sina aktier? Motiven kan exempelvis vara att vissa ägare, exempelvis de som ursprungligen startade företaget, vill behålla kontrollen trots att nya ägare med nytt kapital kommer in i bolaget. Det handlar alltså om att behålla makten över verksamheten. För att behålla makten ger de gamla ägarna ut nya aktier med lägre röstvärde när de vill öka kapitalbasen i företaget. Särskilt i äldre företag kan det finnas många röststarka aktier på olika håll på marknaden, även om en ägare dominerar. När det uppstår maktkamper i ett bolag så kan man därför se en större kursskillnad mellan en A och en B-aktie i samma bolag.

Det här systemet, att ett bolags aktie kan ha röstskillnader, är Sverige tämligen ensamt om i ett internationellt perspektiv. Utländska placerare på Stockholmsbörsen har också ibland uttryckt att de tycker att det är ett märkligt, ja till och med dåligt system. Det främsta argumentet mot vårt svenska system är att ägargrupper med en förhållandevis låg kapitalinsats kan behålla makten och inflytandet över ett bolag.

Så hur du ska investera i ett bolag beror på hur mycket makt du anser att du vill ha när det är dags för bolagsstämma. A-aktien har högre röstvärde än B-aktien så nöjer du dig med att vara delägare utan större inflytande så är B-aktien den du ska handla med. Har du maktambitioner så är det A-varianten som gäller.

Vad tycker du om systemet med olika röstvärde på aktier? Är det bra eller dåligt för bolagen och för oss aktieägare? Brukar du köpa A eller B-aktier?

Warranter – ett instrument för den riskvillige

Följande artikel är ett gästinlägg av Staffan Collryd:

Intresset för att investera i fonder och aktier har de senaste åren ökat i och med att det är allt lättare för gemene man att köpa/sälja över de internetsajter som finns. Tycker du att det är för tråkigt att bara ha dina sparpengar på ett bankkonto så kan du alltid öka spänningen genom att investera i fonder eller handla med enskilda aktier. Men är du intresserad av att få riktigt bra avkastning på ditt kapital och att du rent av är en gambler? Då kan warranter vara någonting för dig.

Vad är en warranter?
Warranter är ett intressant sätt att handla på börsen som inte kräver någon större investering och som kan generera en hög avkastning snabbt på ditt satsade kapital. Baksidan av medaljen är dock att det även är en ökad risk att se sitt investerade kapital sjunka eller i värsta fall utplånas.

Lite enkelt kan man säga att warranter är ett sätt att spekulera om kursen i exempelvis en viss aktie kommer att gå upp eller ner inom en viss given tidsperiod. Med warranter kan du alltså tjäna pengar på både uppgångar och nedgångar i aktier. Chansar man rätt så får du en bra avkastning på det satsade kapitalet och missar du är risken stor att du förlorar allt.

Warranter ges ut av banker eller andra finansiella institutioner och noteras på börsen.

Låt mig ge ett något förenklat exempel på hur warranter fungerar.

En finansiell institution säljer warranter i företaget Vinst AB med löptid på 3 månader och lösenpris om 10 kr. Företaget Vinst AB står idag i 9,50 kr och warranten kostar 1 kr st.

Vid köp av 1000 st. warranter är kostnaden således 1000 kr (exkl. courtage).

Om företaget Vinst AB på slutdatumet står i 12 kr, erhåller warrantägaren det som överstiger warrantens lösenpris minus kostnaden för warranten. Avkastningen på warranten blir således (2 – 1) = 1 kr eftersom warranten i vårt exempel kostade 1 kr och prisskillnaden mellan lösenpriset och nupriset på den underliggande aktien vid slutdatum var 2 kr.

Den procentuella avkastningen blir här alltså 100 %. Vi satsade 1 kr/st och fick tillbaka insatsen + ytterligare 1 kr/st dvs. 100 %.

För den intresserade rekommenderar jag att surfa in på någon av nätets alla warrantskolor. Avanza och Handelsbanken är några av mina favoriter.

Lycka till!