Så skapar du din egen budget

För några dagar sedan skrev vi om hur en budget kan förbättra din ekonomi. Idag tar vi nästa steg och kollar på hur du skapar din budget.

Många har förutfattade meningar om att det är väldigt svårt att skapa en budget och att den måste se ut på ett visst sätt. Men det stämmer inte alls. Du kan skapa din budget precis hur du vill och utforma den på det sätt du vill för att den ska kännas tydlig och överskådlig just för dig och din familj. Du kan använda dig av vanligt papper och penna, men du kan också använda datorn, exempelvis Excel, för att skapa din budget. Fördelen med att använda datorn är att du kan kopiera utgifter som är desamma månad för månad och du kan använda datorn för att beräkna summor och till och med skapa snygga tabeller och diagram om du skulle vilja det. Hur omfattande och detaljerad du vill ha din budget är helt upp till dig själv. Om du väljer att använda dator så finns det gott om mallar på nätet som du kan ladda ner för att få tips på hur du ska utforma din budget. Dessutom finns det nättjänster där du kan skapa din budget ”i molnet”, vilket kan vara praktiskt eftersom du då kommer åt din budget från vilken dator som helst.

Vad ska finnas med i min budget?

Så skapar du en budgetDet som är viktigast i skapandet av en budget är att du ser till att verkligen ta med samtliga inkomster och utgifter. Det är först när du har alla siffror på pränt som du verkligen kan få en realistisk bild över din privatekonomi. Om du glömmer viktiga utgifter eller inkomster så är inte budgeten rättvisande helt enkelt. Att göra en budget tar sin lilla tid och du måste se till att ha tillgång till gamla räkningar, kontoutdrag och lönespecifikationer så att du kan föra in siffrorna i din budget. Om du är gift, sambo eller har familj så bör du överväga att ta med hela familjens inkomster och utgifter i budgeten. Fundera också på om ni då inte bör sätta er ner tillsammans och skapa er budget så att även din partner får lika stort inflytande och insikt i budgetprocessen som du. När ni sätter igång är det enklaste att börja med inkomsterna och därefter ta itu med utgifterna.

Vilka inkomster ska jag ta med?

Inkomsterna är den enklaste punkten att föra in i budgeten för alla som är anställda med en fast månadslön. Om du däremot är student, arbetslös, sjukskriven, egenföretagare eller deltidsjobbar, säsongsjobbar eller hankar dig fram på vikariat och extrajobb så kan inkomsterna vara betydligt svårare att beräkna. Men försök ändå att uppskatta inkomsterna så realistiskt som möjligt. Glöm inte heller att ta med andra slags inkomster du har. Du kanske har bostadsbidrag, studiebidrag, underhållsstöd eller barnbidrag. Eller så kanske du får in pengar genom att sälja prylar på Tradera eller genom att sälja bröd på marknader. Missa inte att ta med sådana inkomster.

Vilka utgifter ska jag ta med?

Tumregeln är att alla utgifter ska finnas med i budgeten, såväl de fasta återkommande utgifterna som hyra, lån och elräkningar som de mer sporadiska utgifterna som cigaretter, drinkar på krogen, kläder, presenter, busskort och hämtmat. Försök uppskatta hur mycket pengar du lägger på sådant per månad. Vissa utgifter du har betalar du bara för en gång per år eller en gång per kvartal. Glöm inte att ta med dem. Fördela gärna utgifterna på olika kolumner.

Exempel på kolumner du kan ha i din budget:
Bilen (billån, skatt, försäkring, bensin, service och reparationer, parkeringskostnader)
Lån (huslån, billån, studielån, konsumtionslån och krediter)
Sparande (pensionssparande, månadssparande, aktiesparande)
Bostad (hyra, bostadslån, kostnader för el, vatten och uppvärmning, försäkring, sotning)
Fasta utgifter (telefoni, teve, bredband, busskort, fackavgift, a-kasseavgift, underhåll, försäkringar)
Övriga utgifter (mat, kläder, nöjen, tidningsprenumerationer, medicin och sjukvård, hämtmat, krogbesök, presenter, veckopeng till barnen, mat till husdjuren, bio, semester, hygienprodukter)

Hur ska jag planera min ekonomi med hjälp av budgeten?

När det tråkiga och svåra jobbet med att lista alla inkomster och utgifter äntligen är klart är det dags för det roliga, nämligen att planera och dra slutsatser om din privatekonomi utifrån dina siffror. Du kan exempelvis se om det finns månader där du har extra mycket utgifter och andra månader där du har väldigt få utgifter. Då kan du kolla upp om det finns möjlighet att ändra från exempel kvartalsbetalning till månadsbetalning för att få ett jämnare flöde i ekonomin, alternativt så kan du själv lägga undan pengar från de månader då du har mer pengar över så att du bättre klarar de tuffare månaderna. Du kan också se om det finns några onödiga utgifter som du kan dra in på för att få mer pengar över varje månad. Du kan se ifall du har några fasta utgifter som kan sänkas genom att exempelvis byta el-avtal eller binda lån. Du ser också om du har vissa utgifter som du helt enkelt kan dra in på. Kanske du inte kör bilen så mycket att det lönar sig att ha bil med tanke på alla kostnader för bilen. Eller att du borde försöka flytta för att dra ner på kostnaden för bostaden. Du kanske kan försöka samla alla dina små lån till ett större lån med lägre ränta. Ja, det finns en hel del saker du kan göra för att förbättra din ekonomi och att skapa en budget så att du får en överskådlig bild över din ekonomi är ett första steg.

Förbättra din ekonomi genom att skapa en budget

Om du snabbt vill hitta ett sätt att förbättra din privatekonomi så bör du överväga att skapa en budget. En budget är en slags sammanställning över inkomster och utgifter för det kommande året, men också för de kommande månaderna. Genom att ha en budget så kan du ha bättre koll över din ekonomi och du får lättare att hantera din ekonomi de tillfällen då det uppstår oväntade uppgifter.

Varför ska jag skapa en budget?

Det finns många fördelar med att skapa en budget. Framförallt handlar det om att du får en bättre kontroll över din privatekonomi med en budget. Du kan planera din ekonomi på ett helt annat sätt än ifall du inte använder dig av en budget.

Det här kan du vinna på att skapa en budget för din privatekonomi:

  • Du får en tydlig översikt över dina pengar. Att se vart dina pengar går månad för månad är väldigt avslöjande. Du får en tydlig bild över vart dina surt förvärvade pengar egentligen tar vägen och det innebär också att du får chansen att kunna göra förändringar där du vill och behöver.
  • Du ser dina onödiga utgifter. Med en budget får du också en tydlig bild över vart du slösar bort dina pengar i onödan. Kanske tycker du inte att en tjuga för en latte medan du väntar på bussen är speciellt mycket pengar. Men om du köper en latte om dagen, fem dagar i veckan under hela året, då blir det en hel del pengar som du hade kunnat lägga på annat.
  • Du får bättre ekonomiska vanor. I och med att du arbetar med budgeten får du en bättre koll på din privatekonomi, vilket oftast leder till att du blir mer ekonomisk. Du kanske väljer att införliva ett sparande i din ekonomi eller att du väljer att göra vissa förändringar för att få mer pengar över. Att hålla dig till din budget kan innebära att du tvingas ändra på vissa av dina vanor, både på gott och ont.
  • Du får möjlighet att prioritera det du behöver. Genom att få en tydlig bild över din ekonomi så ser du vart dina pengar egentligen går. Hamnar dina pengar där du vill? Om inte så har du chansen att prioritera om. Går det för mycket pengar till onödiga utgifter och för lite pengar till sparande? Då har du chansen att ändra på detta.
  • Du slipper oroa dig över din ekonomi. Om du har oregelbundna inkomster, lever med små marginaler eller har haft väldigt dålig koll på vart dina pengar egentligen tar vägen så är en budget ett bra redskap för att få koll. Du får en bild över hur din ekonomi ser ut inte bara under den närmaste månaden, utan över hela året, vilket gör att du slipper oroa dig och stressa upp dig över ekonomin på samma sätt längre.
  • Du kan skapa ett sparande. Även om du tidigare inte har haft ett sparande kan du med budgetens hjälp dra in på onödiga utgifter för att få in ett sparande. Om du har ett specifikt mål som du vill spara till kan du lägga in sparandet som en fast del av din privatekonomi.
  • Du ger bra ekonomiska vanor till dina barn. Om du lever i familj så är det minst lika viktigt att skapa en budget som om du är singel. Om du har barn kommer dina ekonomiska vanor säkerligen att överföras på dem och om du har sunda ekonomiska vanor och har full koll på din ekonomi så ökar det chansen att även dina barn får samma sunda vanor.
  • Du kan få mer pengar över. Med en budget får du mer koll på din ekonomi och ser vart du kan spara in för att kunna ha pengar kvar på kontot i slutet av månaden istället för att alltid ha tomt.

Att skapa en budget ger alltså stora fördelar och det centrala är alltså att med en budget får du helt enkelt mer koll över din ekonomi och kan även påverka ekonomin på ett helt annat sätt än när du inte har denna översikt över inkomster och utgifter.

Redo att skapa din egen budget nu? I så fall ska du läsa uppföljningen av denna bloggpost här.

CSN och studiemedel – en del av din studentvardag

Att studera innebär för många att börja leva på studiemedel, pengar som du får och lånar från Centrala Studiestödsnämnden (CSN). Innan pengarna hamnar på ditt konto finns det dock en del saker att göra.

Så här funkar det

Du måste själv ansöka hos CSN om du vill ha ut studiemedel. Vårt tips är att ansöka i god tid. Du kan skicka in din ansökan även om du inte vet om du blivit antagen till den utbildning som du sökt. Du ansöker via CSNs hemsida.

De pengar som CSN betalar ut till dig består av en bidragsdel och en lånedel. Den största delen är lån och du börjar betala tillbaka när dina studier är avslutade. För det allra flesta är det inget större problem men ett bra tips är ändå att inte låna mer pengar än nödvändigt. Möjligheten finns att plocka ut en mindre lånedel men fortfarande ha maximalt bidrag. Om du pluggar 75- eller 50 procent har du också rätt till studiemedel, men då med ett lägre belopp.

När du börjar terminen och blivit registrerad på kursen du ska läsa, så ska du lämna in en studieförsäkran till CSN. Annars betalas inte några pengar ut. Du ansvarar själv för att rapportera om det sker några förändringar i dina studier som kan påverka din rätt till studiestöd.

För närvarande (1 juli 2011) är full ersättning från CSN 2169 kronor per vecka om du pluggar heltid. Av de 2169 kronorna är 680 kronor bidrag och 1489 kronor lån. Pengarna betalas ut månadsvis, den 25:e, och i förskott. Du får ha inkomster från arbete på upp till 68 480 kronor per kalenderhalvår utan att ditt studiemedel minskas. Till kommande terminer och läsår krävs att du håller en studietakt på minst 75 procent för att få fortsatt ersättning. I klar text – du måste fixa merparten av tentorna för att få studiemedel nästa termin.

 

Du kan ha rätt till en högre ersättning i fall du har barn, eller är över 25 år och tidigare har haft inkomster av arbete. Du kan också vara berättigad till merkostnadslån. Om du pluggar till specialpedagog kan ett högre studiebidrag betalas ut. Extra eller högre ersättning från CSN är förbundet med specifika villkor så kolla på deras hemsida om du uppfyller något av kraven.

På CSNs hemsida www.csn.se sköter du det mesta som är kopplat till studiemedel. Där gör du din ansökan, lämnar din studieförsäkran och meddelar ditt bankkonto. Du kan även räkna ut hur mycket du kommer att få ut i ersättning och hur mycket som du kommer att behöva betala tillbaka.

Några tips till en bättre studentekonomi

Spara pengar i september till kommande knapra sommarmånader.

Studiemedlen betalas ut i månadsvis och i förskott. Det innebär att du troligen kommer att ha god ekonomi i augusti och september eftersom utbetalningarna då kommer tätt, samtidigt som du kanske får lön utbetald från jobb du gjorde under sommaren. Spara något av dessa pengar tills maj och juni! I maj kommer utbetalningen från CSN att vara liten och även om du börjar jobba direkt efter terminslutet så får du troligen inte dessa pengar utbetalda förrän 25 juli. Det innebär att du behöver planera din budget så att du inte står utan pengar under dessa sommarmånader.

Sjung om studenten med bibehållen ekonomi

I början av juni är det studenttider. Det är en härlig period fylld av glädje och fest. Men det innebär också att många ekonomiska val skall göras. Konsumentverket skriver på sin sajt om vad man ur ekonomisk synvinkel bör tänka på i samband med studenten.

Hur man firar studenten kan variera mellan olika skolor och i olika delar av landet. Det har blivit allt vanligare att festliga aktiviteter pågår under hela det sista året och att flertalet festarrangemang erbjuds studenterna. Försök därför tidigt att skaffa dig en överblick över vad vilka fester som du vill delta i och vad det kommer att kosta dig. Bestäm hur mycket du sammanlagt tycker att det är värt att lägga på firandet. Därefter kan du prioritera vilka fester och kläder som är viktigast och vad du tycker är mindre viktigt.

Här följer en lista som du kan använda som underlag när du gör din kostnadsberäkning. Du kan behöva lägga till egna utgiftspunkter till listan.

Tänkbara utgiftsposter i samband med studenten

– Bal, avslutningsfester, champagnefrukost, privata fester, organiserade barrundor, med flera.
– Resa med kompisgänget eller med klassen.
– Presenter eller blommor till lärare och kompisar.
– Balkläder. Omfattar allt från klänning/kostym till skor, sjal/slips, väska/bälte med mera.
– Frisörbesök.
– Transporter. Dels till balen men kanske också extra taxiresor efter andra studentfestligheter.
– Transport efter studenten. Lastbil med klassen eller eget fordon?
– Kläder till själva studentdagen.
– Studentmottagning för släkt och vänner. Mat och dryck.
– Eventuellt hyra av lokal för studentmottagningen.
– Fotografering.

Studenters egna tips och råd

På sajten ungkonsument.se delar några ungdomar med sig av sina erfarenheter inför studentfirandet. De vittnar om roliga dagar tillsammans med klasskompisarna men också om att allt inte går som man tänkt sig. De tipsar om hur du minimerar risken för obehagliga överraskningar som kan förstöra feststämningen och hur du får pengar över till andra skojiga sommaräventyr.

Regina Rehn berättar om hur hennes frisörbesök inför den stora studentdagen blev till en stor besvikelse. Hon betalade 800 kronor för en håruppsättning, som hon inte alls tyckte om. Hennes råd är att antingen ta hjälp av vänner eller gå till en frisör som du känner sedan tidigare. Om du har en bild på den frisyr som du önskar dig – ta med den och visa frisören. Det är ett bra sätt att undvika missförstånd.

Maria Schyllander vill fira rejält efter tolv års slit i skolan.
– Vi ska ha riktigt roligt med klassen den sista tiden, säger hon. Maria har köpt studentmössa och beställt sin balklänning via nätet från USA. Balklänningen kostar 1600, men i gengäld har hon valt en enklare studentklänning för 400 kronor. Hon får hjälp av en kompis på frisörprogrammet att fixa frissan. På kvällen blir det ett stort gäng kompisar och släktingar som bjuds på buffé. Flera i hennes klass åker på en gemensam resa till Turkiet i början av sommaren, men Maria följer inte med.

– Jag åker hellre till Spanien på egen hand, berättar Maria.

Maria Wigelius säger att hennes student inte blev mycket dyrare än ett vanligt födelsedagsfirande, men att hon ändå hade lika roligt som alla andra. Hon valde att gå på bal i sin mormor och mammas balklänning.

– Jag berättade för min frisör att jag skulle ha en balklänning från 1950-talet, och jag fick en retro stil som jag blev helnöjd med. Hennes pappa kör motorcykel så han fick stå för transporten under studentdagen och hemma blev det bjudning med plockmat och tårta.

– Studenten kan ju bli hur dyr som helst, men jag ville inte köpa saker som bara skulle bli hängande i garderoben efteråt, säger Maria.

Så får du ut max av ditt studentfirande utan att bli pank

Utifrån konsumentverkets råd har vi satt samma följande lista som handlar om hur du får pengarna att räcka för ett maximalt studentfirande:

Festerna:
– Måste du vara med på samtliga? Du kanske kan hoppa över någon och istället gör något kul med bästa kompisen.
– Till vissa fester kan du avstå middagen och köpa biljett till eftersläppet istället.

Kläder:
– Kolla second hand-butiker, nätet och garderoben hos vänner. Känner du någon som tog studenten för något år sedan? Där kan du kanske låna/köpa billigt kläder och accessoarer.
– Hyr kläder, men tänk då på att vara ute i god tid.
– Sy dina egna kläder eller låt någon i bekantskapskretsen sy.
– Till studentdagen kanske det funkar med ”vanliga” sommarkläder.

Frisör:
– Ordna en förfest där du och dina kompisar hjälps åt med smink och håruppsättningar inför balen.
Transport:
– Gå ihop tillsammans och dela på hyran.
– Dina föräldrar eller deras kompisar kanske har något lämpligt fordon som ni kan få låna.

Fotografering:
– Ska du beställa förstoringar, tackkort eller fotoböcker så kolla på nätet för att jämföra priser.
– Är du själv duktig på att fota och har en bra kamera? Erbjud dina tjänster till kompisar och dom kan hjälpa dig med något annat.

Efter studenten:
– Sälj din balklänning eller kostym till någon som tar studenten nästa år.

Har du fler tips, idéer och tankar om hur man fira studenten riktigt ordentligt utan att det sätter allt för djupa spår i plånboken? Lämna gärna en kommentar här nedanför.

Elva spartips för snabbt förbättrad semesterkassa

När sommaren närmar sig är det dags att se över sin semesterkassa. Att lägga undan pengar varje månad året runt inför semestern är klokt, men för den som ännu inte har hunnit börja spara är det inte för sent. Spara & Placera har samlat in experternas främsta råd och tips för en drygare semesterplånbok. Det finns fortfarande god tid att spara tusenlappar.

Oavsett om sommarens ledighet skall avnjutas på hemmaplan eller genom en resa ökar vanligen utgifterna när vi vill passa på att sätta lite guldkorn på tillvaron. För att täcka upp det ökade kostnaderna behövs ett sparande. Det kan se olika ut och variera i storlek. Det är din ekonomi och dina semesterplaner som sätter ramen.

Sparandet, även om det börjar sent, gör att du får bättre koll på din semesterkassa och att du undviker att behöva leva allt för asketiskt när sommaren är slut. Att låna pengar till en resa eller till semestern är något som privatekonomer avråder ifrån. Satsa på att ha en bra ekonomi även när sommaren är slut.

11 tips till en bättre semesterkassa

– Gör upp en budget och sätt ett mål för ditt sparande. Anpassa målet efter dina semesterplaner. Se till att ha delmål när du sparar.

– Jämför priser på resor och boenden innan du bokar. Att själv snickra ihop sin resa ger fler ekonomiska valmöjligheter än en paketresa. Det finns en mängd hotell och resesajter att jämföra mellan på nätet.

– Spara genom automatisk dragning från ditt lönekonto. Helst året om, men har du inte kommit igång ännu är det inte försent. De pengar du hinner spara ihop på de kvarvarande månaderna kan göra en stor skillnad under sommaren eller när du kommer hem till hösten. Ett extra sparkonto med automatisk överföring kan du själv enkelt skapa via din internetbank.

– Förr var det vanligt att man sparade mynt i en sparbössa eller burk, som sedan tömdes lagom till semestern. Innehavaren blev ofta glatt överraskad över hur mycket den oansenliga myntsamlingen var värd. Idag erbjuder vissa banker samma tjänst fast kopplat till ditt betalkort. Varje gång du betalar med ditt kort avrundas köpesumman uppåt till närmaste tiotal och avrundningsbeloppet överförs till ditt sparkonto. Om du och din sambo använder betalkort en gång varje dag och i snitt överför fem kronor per köp till semesterkontot. På tre månader har ni sparat 900 kronor tillsammans.

– Köp inga småsaker innan semestern. De kan lätt försämra förutsättningarna att spara undan till din semesterkassa. Strunta i att köp godis, tidningar, take-away kaffe, korv och hamburgare i gatuköket under en tid. Spenderar du i snitt 25 kronor per dag på sådan småutgifter, men innan semestern lyckas avstå fem av veckans sju dagar? På två månader blir det 1000 kronor till semesterkassan.

– Ge barnen egna sparmål och en egen semesterkassa att hantera

– Håll koll på mobilkostnaderna om du är utomlands. Kontrollera via din mobiloperatörs hemsida aktuella taxor och kostnader för mobiltjänster. På så sätt undviker du obehagliga överraskningar när du kommer hem.

– Betalas resan med konto- eller kreditkort kan en extra reseförsäkring där avbokningsskydd, bagageförseningar, självrisk på hyrbil och olycksfallsförsäkring ingår. Läs mer om villkoren på din banks hemsida. I hemförsäkringen ingår en reseförsäkring men innan resan är det bra att kolla upp exakt vad försäkringen täcker. Skall du vara borta en längre tid kan det vara idé att skaffa en tilläggsförsäkring.

– Tradera, Blocket eller loppis kan vara en inkomstkälla. Sälj saker du inte behöver. Grejer som ligger i garderoben eller i källaren blir ett bra tillskott till semesterkassan.

– Patrick Grimlund från teveprogrammet Lyxfällan tipsar på expressen.se den ekonomiske att se över sina teve-abonnemang. Risken är stor att man betalar för abonnemang som man sällan eller aldrig ser på.

– Byt med vänner och bekanta. Att byta bostad för en tid med en bekant eller vän kan vara ett billigt sätt att uppleva en ny stad. Det samma gäller även fritidsprylar. Cykeln, båten, kanoten, husvagnen eller sommarstugan kan hyras ut eller bytas mot likvärdigt föremål.

Om du skall resa i Europa bör du se till att ha ett Europeiskt sjukförsäkringskort. Kortet är giltigt i tre år och berättigar dig till vård på samma ekonomiska villkor som invånarna i landet du vistas i. EU-kortet går att beställa via Försäkringskassans hemsida och har en leveranstid kring tio dagar.