Veckans gastronomiska ord – Crème Brûlée

Min gissning är att det kommer servears en och annan Crème Brûlée imorgon när det nya året ska firas in. Men hur mycket vet du egentligen om Crème Brûlée? Det är åter dags för veckans gastronomiska ord här på Recepten.nu.

Crème Brûlée – Dessert av sött äggstanning som före serveringen överströs med rörsocker, vilket bränns (franska bruler, ”bränna”) under grillelement eller med svetslåga så att det blir frasigt.

Crème Brûlée är ursprungligen en fransk dessert, noterad för första gången av en man vid namn François Massialot, 1691, och är besläktad med den traditionella desserten Crema catalana från Katalonien. Ordet brûlée är franska och betyder bränd.

Ofta råder det begreppsförvirring kring begreppen brylépudding, crème brûlée och crème caramel, vilket delvis är olika efterrätter. Men eftersom dessa ofta blandas ihop så används orden ibland lite felaktigt. En klassisk brylépudding serveras uppstjälpt som en pudding med karamellsås medan crème brulée är mindre fast, serveras i formen, och har ett bränt lager av socker på ytan. Crème caramel är ett franskt ord för brylépudding och således samma rätt som brylépudding.

För fler gastronomiska ord och begrepp kan du kolla in min ordlista för matlagning, en ordlista som jag jobbar med kontinuerligt och fyller på allt eftersom.

Veckans gastronomiska ord – Janssons frestelse

janzon

Vi har talat om Janssons frestelse tidigare här på Recepten.nu men det finns en berättelse bakom denna rätt som vi vill informera om såhär dan före dopparedagen. Det är dags för veckans gastronomiska ord.

Janssons frestelse – Denna rätt som är ett måste på vårt svenska julbord är en låda av strimlad potatis, lök, ansjovis och grädde. Rätten är för alltid knuten till det det svenska smörgåsbordets småvarma avdelning bredvid köttbullarna.

Janssons frestelse kallas ibland kort och gott för Janzon vilket också är efternamnet på rättens uppfinnare. Han gjorde sig känd för att bjuda på en sexa med öl, snaps och ansjovisgratäng, vilket skulle ha givit upphov till namnet Janzons frestelse på denna typ av gratäng. Dock blev rättens namn inte allmänt accepterat förrän 40 år efter Janzons död.

Per Adolf (Pelle) Janzon levde 1844-1889. Han var inte bara upphovsman till ovanstående frestelse utan också operasångare och har även givit sitt namn till Biff Pelle Jansson, dvs. rå oxfilé. Enligt sägnen skulle den göras av tunna skivor från spetsen av filén med grovt salt, peppar från kvarnen, rå äggula, nyklarad consommé och pumpernickel.

För fler gastronomiska ord och begrepp kan du kolla in min ordlista för matlagning, en ordlista som jag jobbar med kontinuerligt och fyller på allt eftersom.

Veckans gastronomiska ord – Senap

senap

Inget julbord utan senap och definitivt ingen skinkmacka utan senap. Men vad är egentligen senap?

Under rubriken Veckans gastronomiska ord försöker jag mig på att verka folkbildande inom området gastronomi. Uppgiften jag tagit på mig är att presentera ett gastronomiskt relaterat ord varje söndag, varje vecka. Kanske medför detta projekt att ni lär er något nytt, jag lär mig garanterat massor. Denna vecka har jag valt att fördjupa mig i en av julens nödvändigheter; senap. Här följer min förklaring på veckans gastronomiska ord.

Senap – Det är frön från den ettåriga växten Sinapis servensis som utgör krydan som är huvudingrediensen i det vi kallar senap. Senap är alltså en typ av kryddsås som utgörs av mer eller mindre krossade senapsfrön. De kan vara gula, från vitsenap (Sinapis alba), svarta, från svartsenap (Brassica nigra), eller bruna, från sareptasenap (Brassica juncea). Fröna blandas med huvudsakligen vinäger (i Sverige vanligtvis ättika), salt och socker. Även andra ingredienser kan förekomma, som whisky, vin, cider, öl, vetemjöl, honung, pepparrot samt andra kryddor. Förr har det förekommit förfalskningar, där åkersenap (Sinapis arvensis) ingått som utdrygning.

En vanlig svartsenap som är min personliga favorit är Skånsk senap. De små svarta senapskornen går faktiskt inte att krossa i kryddkvarn, den beckar ihop, och därför rullas de och krossas med hjälp av en kanonkula i ett stenkärl. Vilken är din favoritsenap på julbordet?

För fler gastronomiska ord och begrepp kan du kolla in min ordlista för matlagning, en ordlista som jag jobbar med kontinuerligt och fyller på allt eftersom.

Källa

Veckans gastronomiska ord – Glasera

En vecka går så enormt fort och det är åter dags att reda ut veckans gastronomiska ord. Så, vad betyder det egentligen att glasera något?

Helt självpåtaget har jag fått för mig att vara lite folkbildande inom området gastronomi. Vissa tycker det kan jämföras med att en blind leder en blind. Jag tycker nog att det mest är kul. Jag lär mig något, ni lär er något och tillsammans tar vi små steg framåt vad gäller matkunskap och gastronomi. Så här följer min förklaring på veckans gastronomiska ord; glasera.

Glasera – Det finns tre olika saker som man kan syfta på när begreppet glasera nämns. Dels kan det handla om att 1) glasera en kall rätt med ett tunt lager av aspic (gelead buljong) alternativt glasyr eller att 2) koka grönsaker i smör och/eller starkt nedkokt sky. Ytterligare en betydelse glasera har är att 3) hastigt gratinera en lätt sås med mycket luft i (äggskum, vispgrädde och dylikt).

Hoppas denna förklaring nu inte rör till det så att ni häller glasyr på grönsakerna eller nått annat galet. Hur som helst känner jag att jag nu vet lite, lite mer om gastronomi.

För fler gastronomiska ord och begrepp kan du kolla in min ordlista för matlagning, en ordlista som jag jobbar med kontinuerligt och fyller på allt eftersom.

Veckans gastronomisk ord – Tryffel

Tryffel kallas ofta “det svarta guldet” och är en högt skattad delikatess inom gastronomin. Men vad är tryffel egentligen för något?

Under rubriken Veckans gastronomiska ord försöker jag mig på att verka folkbildande inom området gastronomi. Uppgiften jag tagit på mig är att presentera ett gastronomiskt relaterat ord varje söndag, varje vecka. Kanske medför detta projekt att ni lär er något nytt, jag lär mig garanterat massor. Denna vecka känns det lite extra lyxigt då det handlar det om tryffel. Så här följer min förklaring på veckans gastronomiska ord.

Tryffel – Den underjordiska svampen tryffel är oerhört aromatisk, fruktansvärt dyrbar och finns i ca 70 olika arter. Den finaste vita tryffeln kommer från trakterna kring Alba i Piemonte, Italien, medan Sydfrankrike står för den bästa svarta tryffeln. Det finns speciellt dresserade tryffelhundar och tryffelsvin som bökar fram den åtråvärda svampen ur jorden. “Falsk tryffel”, som används till bl.a. leverpastej, är helt enkelt fårticka.

Faktum är att det finns tryffel även i Sverige. På Gotland är det just nu säsong för tryffeljakt och om du vill uppleva denna jakt så kan jag tipsa dig om Risungs gård i Rute socken där det arrangeras tryffelvandringar med eller utan övernattning. Priserna på den gotländska svarta tryffel varierar mellan 300–700 kronor/hektot, beroende på kvalitet och storlek.

En annan sorts tryffel som du inte behöver en tränad hund eller gris för att hitta är chockladtryffeln. En chokladtryffel består av smält choklad blandad med smör eller grädde och smaksatt med exempelvis konjak.

För fler gastronomiska ord och begrepp kan du kolla in min ordlista för matlagning, en ordlista som jag jobbar med kontinuerligt och fyller på allt eftersom.