Hade tänkt att jag skulle skriva en rad om den nyöppnade konsthallen här i den lilla staden. Var där och kikade men nej, inget hände i min skalle. Har också en tanke om att jag borde skriva om bloggosfären som motvikt till ”så-ska-man-tycka-och-tänka-sammansvärjningar” så som exempelvis Agora, Cogito och Timbro. Och sedan är det ju det här med relationer som ju alltid finns något att skriva om, och livsåskådning. Har ju dessutom stött på en räcka skribenter och nygamla skribenter (som exempelvis Konrad) som jag hittat tillbaka till som jag borde ge en massa credd för att de skriver så bra och för att de bidrar till att min hjärna inte stelnar.
Men.
En förkylning kan tydligen vara döden för min kreativitet och en snorig näsa kan således vara som en pinne i ett cykelhjul. Så fort man kommit igång så flyger man över styret. Platt fall. Det blir ingenting alls. Så därför blir det bara detta istället. Därför ägnar jag mig idag åt Esberitox och Otrivin istället. Så länge. Tills kreativiteten kommit tillbaka.
Upptäck mer från Håkan Liljeqvist
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Vad jag minns var du en riktig hejare på att cykla när du var en liten lillebror. Nu är du en stor lillebror och ”cykla” kan du, fortfarande!!!
Your the best!!!
Storasyster
Oj då! Och tre hela utropstecken också :)
Ja, jisses.
Smickrande! Tack och krya på dig, för eller senare återfår du kreativiteten, det ser vi fram emot!