Hur antecknar du?

Skisser och anteckningar från mitt block – Håkan Gustavsson 2006
Via en impuls från hjärnan förmedlas en tanke, kanske en känsla, ut i armen och handen. Den i sin tur styr pennan som skriver eller ritar något i anteckningsboken eller skissblocket. Ibland blir det något bra, ibland blir det bara något. Så länge jag kan minnas så har jag alltid haft ett stort behov av att teckna och att utrycka mig i såväl ord som bild. Visst har det funnits ’tysta perioder’ utan en penna eller pensel i min hand men de har aldrig varat speciellt länge och har bara resulterat i ett uppdämt behov. Saker måste helt enkelt ut och ibland vet jag inte vad det är som ska ut förrän det är på pappret. Jag läser en artikel på DN.se där användandet av visuella dagböckerna bland annat förklaras både som terapi- som arbetssyfte. Jag tänker att det säkert är just så i mitt fall även om jag inte vill gå så långt som att säga att jag lever mitt liv genom mina skissblock och anteckningsböcker. Men det är nära nog ett sätt att andas och upptäcka såväl sig själv som sin omgivning. Sedan kan ju det man skapat vara minst lika oförståeligt för en själv som för den som eventuellt betraktar verket, men det är en annan sak.

Och så det som förundrar mig mest; tröttheten rinner av mig när jag är klok nog att ägna mig åt skissblocket. Kreativt utövande verkar (i viss mån) föda ytterligare kreativitet eller åtminstonne energi. Ett mysterium.

Nu tror jag bestämt att jag ska teckna lite!