Om du är aktieägare eller har börjat intressera dig för aktier så har du säkert kommit i kontakt med begreppen A och B-aktier. Men vad betyder det? Vad är det för skillnad på en A och en B-aktie och vad betyder det för dig som aktieägare? Det här är något som är en aktuell fråga nu när många bolag genomför sina årsstämmor. Just därför ska jag försöka ge en förklaring på detta här och nu.
Huvudprincipen för en aktieägares rätt att utöva inflytande på bolagsstämman är att en aktie är lika med en röst. Alltså har du som aktieägare lika många röster som du har aktier och alltså så stort inflytande över de beslut som ska tas. Detta är grundprincipen, men den svenska aktiebolagslagen ger företagen möjlighet att ge ut aktier med olika rösträtt. I de flesta fall identifieras aktier med högre röstvärde som A-aktier, medan B-aktier vanligen tillhör den röstsvagare serien. Enligt svensk lag får dock inte röstvärdet för en aktie vara högre än tio gånger röstvärdet för en annan aktie i samma bolag.
Men varför finns det då aktier där röstvärdet är större än tio gånger? Jo, det beror på att bolaget i fråga har bildats innan 1944, då lagen ändrades. I redan existerande serier är det dessutom fortfarande tillåtet att ge ut nya aktier med samma röstvärde som för de gamla aktierna. Det har faktiskt funnits bolag som har gett ut aktieserier där det varit 1000 gångers skillnad i röstvärde. Det existerar dock inte på dagens börs.
Varför väljer då bolagen att ha olika röstvärden på sina aktier? Motiven kan exempelvis vara att vissa ägare, exempelvis de som ursprungligen startade företaget, vill behålla kontrollen trots att nya ägare med nytt kapital kommer in i bolaget. Det handlar alltså om att behålla makten över verksamheten. För att behålla makten ger de gamla ägarna ut nya aktier med lägre röstvärde när de vill öka kapitalbasen i företaget. Särskilt i äldre företag kan det finnas många röststarka aktier på olika håll på marknaden, även om en ägare dominerar. När det uppstår maktkamper i ett bolag så kan man därför se en större kursskillnad mellan en A och en B-aktie i samma bolag.
Det här systemet, att ett bolags aktie kan ha röstskillnader, är Sverige tämligen ensamt om i ett internationellt perspektiv. Utländska placerare på Stockholmsbörsen har också ibland uttryckt att de tycker att det är ett märkligt, ja till och med dåligt system. Det främsta argumentet mot vårt svenska system är att ägargrupper med en förhållandevis låg kapitalinsats kan behålla makten och inflytandet över ett bolag.
Så hur du ska investera i ett bolag beror på hur mycket makt du anser att du vill ha när det är dags för bolagsstämma. A-aktien har högre röstvärde än B-aktien så nöjer du dig med att vara delägare utan större inflytande så är B-aktien den du ska handla med. Har du maktambitioner så är det A-varianten som gäller.
Vad tycker du om systemet med olika röstvärde på aktier? Är det bra eller dåligt för bolagen och för oss aktieägare? Brukar du köpa A eller B-aktier?
Upptäck mer från Håkan Liljeqvist
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.