Helt osökt får detta mig att tänka på figurerna i Pelle Svanslös. Där finns Elake Måns som själv är aktivt beräknande och förutseende i sina elakheter. Bill och Bull ingår i hans gäng och saknar förmåga att ifrågasätta ledarfiguren Måns. Hos dem kommer därför ondskan till uttryck i deras glada villighet att medverka i elakheterna. Bill och Bull är klumpiga och enfaldiga, vilket bidrar till att ge de lätt sadistiskt färgade upptågen i Pelle Svanslös-böckerna ett drag av tragisk komedi.
Upptäck mer från Håkan Liljeqvist
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Och skillnaden mot hur du och dina vänner mailar? Den enda som verkligen gjort illa Kjöller är Mustafa Can som valt att publicera saker offentligt.
Alexandet Bard, ”ett sociopatiskt svin”, ”en förrädare”, ”vår gemensamma fiende” – ska ”bli så skadad och uthängd som det bara går”. ”Den här jäveln ska vi hitta, hänga ut, sabba karriären för, jävlas med allt vi bara kan”
Förvånansvärt många idioter som samlas i hans skitlista. Hoppas allt går åt helvete för dom nu. Fredrik Virtanen gör väl jobbet bra själv med sin polska variant på talkshow.
N: Skillnaden mot hur jag och mina vänner mailar? Ja, den är milsvid. Så du tycker alltså att man kan prata skit om varandra helt ohämmat så länge man bara håller personen man pratar om utanför? Okej, så kan man ju också göra. För mig framstår dock det inte som speciellt rakt, ärligt och intelligent. Jag passar.
Danne: Kan jag skymta en rejäl dos ironi månne? Hur som helst kan jag också förundras över detta kotteri på samma vis som Andreas Ekström gör i Sydsvenskans kulturblogg:
Åh herregud. Har du hört talas om källkritik? Du läser Mustafa Can Cans artikel och blir CHOCKAD och tänker ”USCH OCH FY” och därefter börjar du moralisera. Fullständigt patetiskt.
Skvallrandet på Elit är inte på något sätt annorlunda än det som pågår när du träffar dina vänner och har druckit några öl.
Nej förlåt, du skvallrar förstås aldrig. Och du skulle aldrig komma på tanken att bli full.
Nej Peter, jag blev inte chockad. Men vill poängtera följande; satir eller annan form av ironi i offentligheten är inget jag vänder mig emot. Den är öppen och tillgänglig för alla att ta del av och bemöta, men så är ju inte fallet vad gäller det som bedrivits oemotsagd tills idag i Elit-utskicken. Kärnan till min reaktion är de intima kopplingarna mellan journalister, makthavare och kändisskap. Vad innebär det att det finns ett samspel som detta mellan makthavare och aktörer i medierna? Kan man uppfatta en journalist som trovärdig om han eller hon har varit del av en gemenskap som denna? Är inte risken överhängande att det påverkar det professionella utövandet?
Till sist, om du uppfattar mig som moralist, patetisk och icke öldrickande, så är det en åsikt och ogrundad mening som får stå för dig.
Att bli refererad på lördagsekots bloggkrönika är stort!!
Jag citerar från sveriges radios hemsida;
”Policy för Ekots bloggkrönika:
Ekots bloggkrönika återger åsikter, tankar och inlägg om politik och samhälle i vid bemärkelse som publiceras på bloggar på internet. Förutsättningen är att de ska vara relevanta, genomtänkta och välgrundade.”
Så om du mot förmodan inte redan visste att dina tankar och åsikter är relevanta, genomtänkta och välgrundande så vet du det nu.
Jag gratulerar!