Det här med att skriva 100 bloggposter på 100 dagar är verkligen inte det enklaste. Trots att det bara gått någon vecka sedan jag började så har jag märkt av den kamp det innebär att sätta sig och skapa ett blogginlägg varje dag och att det kräver en strategi (och jag verkar inte vara ensam om att uppleva detta). Samtidigt är det oerhört tillfredställande på många vis. Exempelvis fungerar det som ett verktyg för mig att samla saker som jag tycker är intressanta, jag får anledning att strukturera mina tankar, jag tränar min skrivförmåga, jag lär mig nya saker när jag skriver om dem, jag lär mig nya saker om mig själv, jag möter nya människor via mitt bloggande och den interaktion som det medför och det föder nya tankar och idéer. Ja, det är bara några spontana saker som jag kommer på som orsaker till varför jag är en bloggande person.
Sedan går det såklart i vågor. Ibland är det enkelt och blogginläggen blir till nästan av sig själva och andra dagar så kräver det en vis insats och en viss ansträngning för att det ska bli något. Och vet du vad, jag tycker det är helt okej vare sig. Det är väl så livet ter sig på många sätt och vis, inte bara när det kommer till bloggandet. Inte sant!?
Att blogga är en livsstil
Sedan jag började med att blogga, det var på bloggtjänsten blogger om jag minns rätt, så har antalet bloggar jag driver blivit fler och fler. Idag har jag både denna allt-i-allo-blogg och mer ämnesspecikika. Vissa driver jag bara för att det är kul och andra driver jag av mer affärsmässiga skäl. Med tiden har jag faktiskt märkt att just denna mix av bloggtyper berikar helheten. Är jag trött på att skriva om det ena så kan jag skriva om det andra. Vill jag sväva iväg i mitt skrivande så har jag plattformar för det och har jag ett behov av att rikta mig mot en viss målgrupp eller vill nå en viss läsare så är det på de nischade bloggarna som jag får utlopp för det. Som helhet betraktat så vill jag tro att detta gör mig till en bättre och mer mångsidig skribent.
Nu har detta blivit en så naturlig del av mitt liv att jag faktiskt inte skulle vilja leva utan det. Man kan helt klart hävda att bloggandet har blivit en livsstil för mig och detta är jag knappast ensam om.
Varför bloggar du? Det skulle vara väldigt kul och intressant att höra varför du bloggar (om du gör det?) och vad du tycker att det ger dig. Lämna gärna en kommentar och berätta!
Upptäck mer från Håkan Liljeqvist
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.