Vilket sammanträffande! Just detta tänkte jag när jag idag läste tankar om överdriven spariver på bloggen Jobb Och Firma.
I går kväll frågade jag nämligen min kära fru om vad hon tycker att en rik människa är. Frågan ställde jag på grund av att jag funderat över hur stor roll en hög siffra på kontoutdraget egentligen spelar någon roll för om man lever ett rikt liv eller inte. Vi kom fram till att det inte spelar någon roll och för min egen del fick jag lite mer sjukdomsinsikt. Tror nämligen att även jag, precis som bloggaren på Jobb Och Firma, har fått en rejäl släng av sparberoende.
Frågan är ju vad det är som ska bli så fantastiskt när vi blir ekonomiskt oberoende? Vad är det vi ska göra då som vi inte gör idag? Det kan ju vara så att du är frisk och fattig idag och ekonomiskt oberoende men sjuk imorgon. När var du som rikast då egentligen? Kanske glömmer vi att leva i nuet på grund av vårt sparmål, som i sig har inte har något större egenvärde om vi inte har ett större mål än enbart massor av pengar.
Här finns alltså en rad frågor att fundera över. Min fru brukar säga att jag gärna får spara, vara ekonomisk och snål mot mig själv men jag får aldrig bli snål mot andra. Jag tror det är en sund tanke för om man slutar att ge till andra (kan vara pengar och gåvor men det kan också handla om att bjuda på middag eller ge av sin tid och kunskap) så tror jag man blir riktigt fattig. Det kan tyckas vara en konstig mattematik men allt är inte alltid logiskt i livet tror jag.
De två avslutande och klockrena meningarna som tidigare nämnde bloggare skriver sätter dock sparande som ett problem i lite perspektiv:
”Kanske är sparande ett beroende, precis som mycket annat. Till skillnad från många andra beroenden har dock detta en tydlig uppsida.”
Vad har du för funderingar om detta? Vad gör egentligen en människa rik? Har sparandet bara som mål att du ska ha mycket pengar och ett ekonomiskt oberoende eller har du andra syften och mål med ditt sparande och dina investeringar? Skriv gärna en kommentar nedan och dela med dig av dina tankar.
Tack för dina reflektioner! Bra inlägg!
Jag tycker dock att man ska akta sig för att jämföra att vara ”frisk och fattig” idag och ”sjuk och ekonomiskt oberoende” imorgon. Sjukdom och ekonomi är inte kopplade till varandra (lite, men glöm det nu). Man blir inte friskare imorgon för att man slösar idag. Och om jag blir sjuk imorgon skulle det vara mycket bättre om jag var ekonomiskt oberoende. Helst av allt vill jag vara frisk och ekonomiskt oberoende och det är vad jag jobbar för.
Snål mot andra vill jag inte heller vara. Åtminstone inte med tid och engagemang. Däremot vill jag absolut gå i bräschen för att dra ner på alla dessa presenter och blommor så fort man ska hälsa på nån! Dels för att jag är snål men också för att jag själv avskyr alla idiotiska småsaker man måste dras med.
Må väl! /JoF
Tack för att du tog dig tid att ge lite respons. Känner verkligen att jag sympatiserar med dig då du beskriver din trötthet över alla små presenter och vinflaskor som levereras och som förväntas så snart man ska hälsa på varandra. Gillar din ärliga förklaring om varför du tröttnat speciellt mycket ;)
mvh / Håkan
Din fru verkar vara en mycket vis kvinna. Tycker det hon sa om att man gärna fick vara snål mot sig själv men inte mot andra var väldigt väl sagt.
Min far är ett tydligt exempel på just detta. Jag har alltid tyckt att han varit snål fast han alltid tjänat mer än Svensson. Även mor min har många gånger tyckt att han varit lite väl grinig när det gällt semestrar och allt vad det kan ha varit.
För något år sedan hände dock något som fick mig att ändra min uppfattning. Mamma tyckte att det var dags att de rustade upp sitt vardagsrum med lite nya möbler. En soffa och ett par fåtöljer stod på inköpslistan och när pappa såg den totala prislappen på 25 000 kronor så slog han bakut. Han tyckte det var väldigt onödigt att lägga så mycket pengar på onödig lyx. Till slut kom de fram till en väldigt bra kompromiss, som gjorde att man kan kalla far min för mycket men inte snål.
Det slutade med att mamma fick köpa vilka möbler hon ville så länge pappa fick skänka lika mycket till barnen i Gaza. Sagt och gjort, mor köpte möbler för 25 000 och pappa skänkte bort lika mycket. Slutnota 50 000 kronor.
Hej Håkan!
Roligt att hamna här på din blogg. Va verkligen inte meningen men efter några klick upptäckte jag att vi delar samma intresse. Jag är nybliven småsparare (och därmed helt fast). Kommer säkerligen klicka mig in här fler gånger, men då är det nog inte av en slump nästa gång…
The more you give – the more you get… (?)
/”Herr ordförande”
Henrik! Kul att du hittade in här. Det är lätt hänt att trilla in på någon sajt som jag ligger bakom. Jag är överallt på Internet ;)
Att vara en rik människa enligt mig är när man har bra nätverk, jobb, sysselsättning, intresse/fritid som man trivs med där man har en god ekonomi, då menar jag att man har så man klarar sig och lite till över i plånboken. Att lägga sina pengar på det som är nödvändigt i livet och upplevelser. Våga att leva i nuet och att använda sina pengar.
Frågan om ekonomiskt oberoende och om det blir så fantastiskt?
Man kan se för och nackdelar i allt?
Fördel: Vi lever efter våra tillgångar och hur skönt skulle det inte vara att sluta jobbet och att ta del av våra brinnande intressen resten av livet eller att kunna köpa vad vi vill när vi vill?
Nackdel: När känner vi att vi kämpat för det vi vill ha? kan verkligen lyckan kännas på samma sätt om vi alltid kan få/ha allt tillhands. Blir vi någonsin nöjda som människor?
Kan vi uppskatta vår tillvaro på samma sätt?
Finns många frågor..
Mycket intressant ämne.