Kolasnitt

Den här kakan är en riktig klassiker. Min mormor hade ett recept på just denna kaka där den kallades Jönköpingsbröd. Vissa kallar dem för Sirapskakor och andra för Kolasnitt. Som man lite klyschigt brukar säga – kärt barn har många namn.

För mig är kolasnitten en klassisk kaka eftersom den har hängt med allt sedan jag föddes. De är smidiga att baka och välsmakande från det att de kommer ut nygräddade ur ugnen och lång tid framöver. Det är inga problem att frysa in dem om du vill.

Recept på Kolasnitt

Recept: Kolasnitt

Om receptet: Det här receptet ger ca 40 stycken kakor inom en halvtimme som genast lever farligt eftersom de är så goda.

Ingredienser

  • 100 g rumsvarmt smör
  • 1 dl socker
  • 1 msk vaniljsocker
  • 1 msk ljus sirap
  • 2½ dl vetemjöl
  • 1 tsk bakpulver

Så här gör du!

  • Sätt ugnen på 175 grader.
  • Ta fram en bunke, i med fettet och socker. Rör det poröst i en bunke.
  • Tillsätt övriga ingredienser, mjölet blandat med bakpulvret, och arbeta snabbt ihop till en deg. Du kan även välja att blanda samman allt i en matberedare.
  • När du har en deg så dala den i tre delar och rulla ut den till längder som är ungefär så långa som din bakplåt (ungefär 40 cm).
  • Lägg över dina degrullar på en plåt som är smord eller med klädd med bakplåtspapper. Platta till dem något och dra ett schyst mönster med hjälp en gaffel.
  • In med plåten i mitten av ugnen. Det kan vara lagom med ca 10-12 minuters gräddningstid.
  • När de har fått en fin färg så tar du ut dem och skär längderna i sneda, ca 3 cm breda bitar. Jobba snabbt och skär bitarna medan kolasnitten är varma.

Serveringsförslag

Kolasnitten klarar sig lika bra ensamma som i sällskap med andra kakor. Om du vill ha kaffe, saft eller mjölk till är en smaksak och det funkar lika bra vilket som.

4 reaktioner på ”Kolasnitt

  1. Jaaa, sirapssnitt är bästa småkakan! När vi var små fanns det alltid hemma hos oss, och dom var godast djupfrysta (eller helt nybakta) så vi barn gick alltid och nallade i frysen tills det låg EN kaka kvar i burken. Och den vågade ingen ta…

  2. Haha! Det där känner jag igen mig i. Minns när storasyster hade gjort fina biskvier som hon lagt i frysen. Hon blev inte glad när hon öppnade burken och det bara låg en stackars kaka kvar. De övriga hade min bror och jag i våra magar…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.